Mikael Johansson e

Dyra krav försvårar att börja med rally

Att tävla med bilar har aldrig varit billigt rent ekonomiskt och kommer heller aldrig att bli det. Men sportgrenen tappar utövare samtidigt som antal tävlingstillfällen blir färre. Då är det hög tid att göra något åt det för att locka tillbaka arrangörer och få fler nya tävlande.

Publicerad 2013-03-21

Dragracingen och nya sporten drifting är i praktiken de enda bilsportgrenar som har haft en positiv utveckling vad gäller antal tävlingar och startande förare under 2000-talet. I alla fall om man får tro diagrammen i Svenska Bilsportförbundets verksamhetsberättelse från 2011. (Upplagan från 2012 har inte utkommit ännu).

Svensk bilsports ryggrad är, hävdar jag, och har i alla år varit, rallysporten. Den grenen var Sverige i många år till och med världsdominerande i!
Men statistiken är trist. Förutom Jonas Andersson som är co-driver åt norske världsstjärnan Mads Østberg har vi ingen svensk i WRC-eliten. Här hemma dalar antalet tävlingar och även antalet aktiva utövare av rally.

Att vi får allt färre aktiva utövare menar många beror på ekonomin. Det kostar mycket pengar att köra rally. Javisst, det har det alltid gjort. Det är ju en materialsport.
Bildelar och däck kostar pengar. Bränslet blir inte billigare med åren. Sådant kan inte förbund och aktiva påverka.
Men att bygga och homologeringsbesiktiga en tävlingsbil för rally kostar stora pengar bara i pappersarbete. Igångsättningstillstånd, fordonspärm, besiktning och en massa pappershantering kostar många tusen.
Behöver det kosta så mycket egentligen?

Många irriterar sig också på att allt strängare säkerhetskrav blir kostsamt. Och det här är i allra högsta grad en svår knäckfråga.
Jag har alltid förespråkat, och gör så fortfarande, vikten av högsta möjliga säkerhet för bilsportens utövare, funktionärer och publik.
Ingen vill råka ut för en olycka med personskador. Många personskador kostar dessutom enorma belopp i förlorad arbetsinkomst, invaliditet, rehabilitering och inte minst personlig tragedi.

Samtidigt rimmar det illa att en Grupp E-förare som kör ett par tävlingar per år i en bil som kostar 15.000 kronor ska behöva lägga mer än bilens värde på personlig säkerhetsutrustning.
Även Grupp E-bilar kan komma upp i farter som är direkt farliga om den sedan kraschar. Visst kan en olycklig smäll även i en billigare bil ta väldigt illa. Det är jag helt medveten om och jag har själv ärr som jag alltid kommer att få leva med efter krascher som kartläsare i rallybilar.
Det jag vill säga är att svensk bilsport behöver en rimlig och lockande instegsklass i rally. Ett sätt för de nyfikna att komma igång med sitt tävlande utan att behöva sätta sin personliga ekonomi på spel.

På sociala mediet Facebook höjs just nu allt fler röster för att förenkla inträdet i rally för nybörjare. Går det att från förbundsnivå subventionera prisnivån på personlig utrustning? Kan sporten göras säkrare utan att de aktiva ska behöva känna att de hellre låter bli att tävla än att göra sin hobby säker? Vilka risker går att bygga bort utan att det kostar stora pengar?
Till sist, rallysporten är inte ofarlig hur vi än bär oss åt. Tjusningen är ju att köra så fort som möjligt på underhållande och knixiga skogsvägar utan avåkningszoner.

Mikael Johansson
Senior Editor


Mikael Johansson

bilsport@bilsport.se