Racingbloggen e

Haglöf på pallen i WTCR; reflektioner från Euroformula Open-premiären

Publicerad 2019-04-29

April månad lider mot sitt slut, vilket alltid betyder samma sak: nu är racingsäsongen igång på allvar. Under de närmaste månaderna kommer det i princip att vara motorsport med svenskintressen varje helg. Prisa gudarna!

 

Lundqvist i topp fem i premiären

Själv spenderade jag helgen nere på Paul Ricard, där Linus Lundqvist debuterade i Euroformula Open. Det blev en klart godkänd premiär för den regerande brittiska Formel 3-mästaren, med en fjärdeplats i Race 1 och en femte i Race 2. Linus körde i båda loppen upp sig från mer blygsamma startpositioner och satte också snabbaste varv på den absolut sista rundan Race 2. Positivt i sig, men också en indikation på att hans Double R Racing-bil inte arbetar däcken tillräckligt hårt – något som också förklarar det stora avståndet på runt sekunden upp till pole position i kvalen.

Linus Lundqvist körde upp sig starkt i helgens race

Det här är något som Double R (ett team som för övrigt Kimi Räikkönen var med och grundade en gång i tiden) måste åtgärda snabbt. Nu lyckades Linus minimera skadan i kraft av två fina race, men Paul Ricard är en bana med goda omkörningsmöjligheter och det blir en helt annan sak när så inte är fallet – och nästa race körs på stadsbanan i Pau. Startposition kommer där att vara a och o.

Den andra Double R-bilen, körd av road racing-legendaren Mick Doohans son Jack, var ytterligare distanserad i både kval och race och det ser ut som att Linus kommer få dra det stora lasset i utvecklingen av årets paket. Pappa Doohan var för övrigt på plats för att stötta Jack i helgen, liksom vännen Allan McNish som flög in på söndagen direkt från Formel E-racet i Paris (där han basar för Audis satsning).

Euroformula Open leds efter premiären av Liam Lawson, en mycket lovande förare som vid blott nyss fyllda 17 redan hunnit med att ta hem Toyota Racing Series (TRS) i hemlandet Nya Zeeland. TRS är en populär serie som körs under den europeiska vintern, vilket attraherar många utländska förare i jakt på värdefull körtid inför sommarsäsongen. Lawson vann vinterns upplaga av TRS efter att ha besegrat landsmannen och Ferrari-adepten Marcus Armstrong; en insats som gav stor resonans i nyzeeländsk media och som också fick Red Bull att ta fram kontraktspappren fortare än kvickt.

Liam Lawson

Lawson blir sannolikt en av Linus Lundqvists tuffaste motståndare den här säsongen – inte bara på grund av sin förarskicklighet, utan också för att han kör för det starka Motopark-stallet som vunnit F3-VM i Macau två år i rad (med Dan Ticktum, en annan Red Bull-junior). I Euroformula Open används samma bilar som Motopark tävlat så framgångsrikt med på yttersta F3-nivå de senaste åren, medan Lundqvists Double R Racing mer kört på nationell nivå hemma i England med ett annat reglemente.

Motopark var också mycket riktigt det ledande stallet på Paul Ricard, även om teamets tekniske chef Andy Kohler menade på att Michelin-däcken som används i Euroformula Open kräver en helt annan set-up än den man optimerat för Hankooks produkter i F3-EM.

Samtliga fyra Motopark-förare (Lawson, Red Bull-kollegan Yuki Tsunoda, Julian Hanses och Marino Sato) var med i toppen i premiären. Lawson vann det första racet, Sato det andra, och det tyska teamet har lagt ribban så här långt – men Double R är inga duvungar de heller. Det ska bli väldigt intressant att se hur fort de kan krympa avståndet till Motopark, framför allt då i kvaltrim, framöver.

Totalt kom 21 bilar till start i premiären och det råder ingen tvekan om att konkurrensen är hårdare än någonsin i Euroformula Open den här säsongen.

 

Haglöf på pallen i Ungern

De imponerade redan i premiären i Marrakesh. I säsongens andra sammandrabbning på Hungaroring slog de till igen. Nu har svenskteamet PWR Racing, debutanter i touring car-världens toppdivision WTCR, på två helger lyckats ta hem två pallplatser med två olika förare. Först i Marrakesh med Mikel Azcona – och nu med teamchefen själv, Daniel Haglöf.

Haglöf slutade trea i ett kaotiskt andra race för helgen i Ungern, och inkasserade därmed karriärens första pallplats i WTCR. Riktigt starkt kört av Daniel, som passade på att visa prov på sina erkänt (eller enligt vissa ökänt) vassa armbågar i ett extremt stökigt heat som knappast saknade underhållningsvärde.

OK, det skedde i ett race med omvänd startordning och där Haglöf inledde som tvåa tack vare en niondeplats i det föregående kvalet, men ändå. En pallplats är alltid en pallplats och Azcona visade med två finfina fjärdeplatser – i både Race 2 och Race 3 – att PWR kan vara med och konkurrera utan konstlade tilltag.

Thed Björk, å sin sida, tappade sin mästerskapsledning under en helg då han som bäst fick med sig en femteplats. Istället är det nu dubbelt Argentina i WTCR-toppen genom de två Honda-kollegorna Nestor Girolami (som debuterade i WTCR-föregångaren WTCC med svenskteamet NIKA Racing 2015) och Esteban Guerrieri – en lika trevlig som underskattad förare med knivskarp race craft.

Fältets tredje svensk, Johan Kristoffersson, hade det lite tyngre i Ungern. En åttondeplats i Race 1 (bästa VW) följdes upp av ett andra heat där den regerande rallycrossvärldsmästaren tvingades bryta, och i Race 3 blev han sedan 22:a.

 

Nya F1-rekord för Mercedes

Azerbajdzjans GP såg länge ut att kunna bli en spännande uppgörelse mellan Mercedes och Ferrari, men avlöpte i slutändan som vi blivit vana: med en ohotad dubbelseger för silverpilarna. Därmed har Merca slutat etta och tvåa i samtliga årets första fyra race – den bästa säsongsinledningen för ett stall någonsin. Kul att Valtteri Bottas fick revansch efter att ha blivit bestulen på segern i Baku förra året (och nu leder VM-tabellen), men jag håller personligen fortsatt Lewis Hamilton som favorit till titeln.

Det är frustrerande att se hur Ferrari helg på helg gör det onödigt enkelt för Mercedes. Är det inte tekniska problem eller strategiska felbeslut är det istället förarna som ställer till det, som i helgen när Charles Leclerc – som imponerat kraftigt under den fria träningen – kraschade i ”Castle Corner” i Q2. Nu har just Leclerc varit briljant så här långt under säsongen – hans körning i Bahrain var av absolut mästarklass – och han ska naturligtvis inte belastas alltför hårt för ett isolerat misstag. Det är bara symptomatiskt för Ferrari att det aldrig riktigt räcker till.

Leclerc hade återigen fantastisk fart i Baku och satte också racets snabbaste varv i sin comeback genom fältet. Det hade varit kul att se vad han kunnat göra från en bättre startposition. En tidsfråga innan första segern kommer.

För Williams, däremot, fortsätter kräftgången. I Azerbajdzjan varvades båda bilarna inte bara en, utan två gånger, och i depån börjar illvilliga rykten om en nära förestående kollaps att ta fart. Mer om Williams kris kan du för övrigt läsa i undertecknads senaste krönika i Bilsport Rally&Racing #3, i butik just nu.

 

Frijns första fullträff

Noterbart från den gångna helgen var också att Robin Frijns till slut äntligen fick ta sin första seger i elbilsmästerskapet Formel E. Den förlösande framgången kom i ett regndrabbat och sevärt race i Paris, där Frijns – en av de bästa förarna av sin generation med ett otroligt guldkantat junior-CV – samtidigt passade på att ta över mästerskapsledningen.

Säsongens åtta första Formel E-race har nu bjudit på lika många olika segrare, och kampen om titeln är stenhård. Nästa race körs i Monaco den 11 maj.

Robin Frijns är tillbaka i hetluften redan kommande helg, då i sitt andra uppdrag som Audi-förare i tyska DTM. Premiärdags på Hockenheim, där DTM:s nya rekordsnabba turboera ska släppas loss med bland andra Joel Eriksson på startlinjen för BMW.

Joels storebror Jimmy premiärtävlade för övrigt själv under den gångna helgen. I hans fall var det ADAC GT Masters på Oschersleben som gällde, men dessvärre uteblev framgångarna efter ett rejält motorras på fredagens fria träning. Exakt samma sak drabbade även Zakspeed-stallets andra bil, som var helt bortom räddning och inte kom till start i racen.

Det gjorde dock Jimmy och teamkollegan Jeroen Bleekemolen, men kraftigt skjutna i sank med förlorad träningstid i sin Mercedes. Det blev en poänglös premiär för den svensk-holländska duon, som får ge det ett nytt försök på tjeckiska Most om tre veckor.

Jimmy Eriksson


Mattias Persson

bilsport@bilsport.se